pysselmani

Redan tidigt idag hörde jag prat om katt- och hundmänniska på radion. Eller kanske rättare sagt via en mellanhand. Min kollega fick i slutet av sändningen till en av alla våra P4-kanaler frågan om hon var en katt- eller hundmänniska. Hon var tvungen att välja antingen det ena eller det andra, ansåg radioprataren. Egentligen borde jag ha varit den som fick frågan, ansåg min kollega efteråt. Och visst, svaret ger väl sig självt. Jag har två underbara, gosiga katter här hemma. Nami är stora pojken nu, hela 6 år gammal och lillasyster Zoofii kan jag inte förstå att hon är 3 år! Jag har inget emot hundar, älskar dem lika mycket som katter men väger antagligen lite mer för katt än hund.

En undersökning har visst visat att katt- och hundmänniskor är två olika personlighetstyper. Hundmänniskor påstås vara mer sociala och disciplinerade. Kattmänniskor ska visst istället vara kreaktiva och självständiga. På något märkligt sätt känns det som att beskrivningen kattmänniska passar in på mig =)