pysselmani

Igår beväpnade jag mig med nål och sax och dök ner i tyghögen. Här skulle det sys!

Zoofii var snabbt framme och erbjöd sig att hjälpa till att nåla. Den katten brukar vara snäll och hjälpa matte emellanåt...
Lillan tröttnade faktiskt lite och försökte hitta något att busa med någon annanstans (matte kunde pusta ut)

Nami uppskattade mer innefodret till väskan. Han är inte fullt lika hjälpsam som sin lillasyster utan gillar mer att ligga och titta på när matte pysslar.

Jag använde mig av samma mönster som till kassen min syster fick när hon disputerade. Denna gång blev det däremot inget tidsödande broderi på framsidan.

Det var enklare den här gången, troligen för att jag redan hade sytt en sådan här och kände igen proceduren. På innefodret sydde jag fast en liten ficka som jag kan lägga nycklarna i. Det är alltid något jag brukar stå länge och väl och gräva efter i väskan.

Jag letade fram en knapp som troligen hemmahör på ett par jeans och bankade fast den.
Det tog ett par timmar att göra tygkassen men den är faktiskt ganska kul att sy. Jag funderar på att göra någon till julmarknaden men det får verkligen bli ett fåtal, dels eftersom de tar så lång tid att göra och folk (som inte har vett att uppskatta hantverk) är väldigt ovilliga att betala vad något egentligen kostar att göra.

Hur kommer det sig egentligen att en marknad med hantverk likställs med en loppis?