Hemlagad sylt
Idag åkte jag hem till en kollega och plundrade hennes trädgård. Huvudsyftet var vinbärsbuskarna. Svarta vinbär har aldrig varit min favorit. Utom i saft och gele. Jag har aldrig lagat det själv. Än.
Jag har nu ungefär 2 liter svarta vindbär, gott om socker, en saftsil och recept från mamma som förr lagad mycket saft till min och min systers glädje. Det enda jag saknar är en tillräckligt stor burk att blanda allt i. Det är snart åtgärdat men i vänta på det var jag ju tvungen att göra något åt alla körsbär jag även plockade på mig! Sylt är något jag fram till ikväll inte har gjort. En kompis sa att det var väldigt enkelt och det är det! Om vi bortser från att körsbärskärnor aldrig finns med i sylten... Förberedelserna tog lite tid men till slut var uppkoket klart att fylla på flaskor! Från och med nu hamnar inga glasburkar i glasåtervinningen i det här hushållet. I alla fall inte i "krossa och återvinn dem"-syftet...
En av burkarna ska Anna få som tack för att jag fick komma och plundra. Hoppas att den blir god, i så fall blir det mer sylt framöver i olika smaker!
Jag har nu ungefär 2 liter svarta vindbär, gott om socker, en saftsil och recept från mamma som förr lagad mycket saft till min och min systers glädje. Det enda jag saknar är en tillräckligt stor burk att blanda allt i. Det är snart åtgärdat men i vänta på det var jag ju tvungen att göra något åt alla körsbär jag även plockade på mig! Sylt är något jag fram till ikväll inte har gjort. En kompis sa att det var väldigt enkelt och det är det! Om vi bortser från att körsbärskärnor aldrig finns med i sylten... Förberedelserna tog lite tid men till slut var uppkoket klart att fylla på flaskor! Från och med nu hamnar inga glasburkar i glasåtervinningen i det här hushållet. I alla fall inte i "krossa och återvinn dem"-syftet...
